Ut Mot Ett Hav

Gammal härsken sill blir det morgon, middag, kväll. Det blir blåsur mjölk, det blir hugg och slag, det ska man tåla utan gnäll! Mitt i alltihop ska man känna tacksamhet. Alla drängar vet sin ställning, inga frågor. Medan bäcken här får rinna bort i frihet tills den nås av havets vågor. Ut mot ett hav går din vindlande färd under en gren längs ett snår runt en krök ringlar din fåra Av egen kraft kan du bana dig väg orädd och fri ingen rår över dig lilla vatten Ut i ett hav ska du rinna en gång Du ska flyta ihop med dess vågor Och höga böljor ska lyfta skeppen på breda skuldror mot himlens skyar Du får resa till en annan värld du som går, du som når till ett hav.