Grannlåt

Sommarkväll, fiolers klang som lock' till dans Kände flickans söta arm omkring min hals Hela byn slöt upp när dagens id var klart Doft av snus och av potatisdestillat Nu dör sakta tonen bort Kön till dansbanan är kort Våran by raderas bort från kartans blad Där kunde alla vara med Där fick alla ha sin sed Att begagna sig av vad som stod till buds Stora hus som växer tätare än skog Det är gott att se men hälften vore nog Plats där skratt och sång bestäms av grå betong Och din granne gör sig påmind natten lång Här finns nöjen blott på burk Stängs den av så blir det mörkt Det är tungt att leva äkta tätortsliv Här måste alla vara med Här ska alla ha som sed att begagna sig av vad som står till buds Var finns klangen av fiol och glada skratt? Inget görs att lysa upp vår tätortsnatt Djupt där inom oss så formas en protest Öppna dörren, bjud din granne in på fest!