Glassfabriken

En fattig flicka stack en dag från mor och far För att inte ligga dom till last som kvar i hemmet var Mamma sa: Det duger ju inte att va fattig Här i världen måste man va rik På arbetsförmedlingen fick hon ett jobb Som strutbagare på en glassfabrik Den sommaren var mycket varm och glassen försvann Flickan slet så svetten rann och så mycket som hon hann Mamma sa: Nu tjänar du väl massor med pengar När affärerna går så bra Men dom enda som verkligen tjänade nåt Var aktieägarna Detta hände på 40-talet Och klimatet det var ganska hett Folket tjänade kapitalet Som rätt och slätt Växte sig fett På hösten frös hon när vinden ven Längst glassfabrikens vägg Till skillnad från bagarn vid nästa bord Med både högre lön och skägg Flickan tänkte: Vi bakar ju precis samma strutar Det enda som skiljer oss åt är vårt kön Men han har råd att hålla sig varm För honom ger dom högre lön Glassen var inte särskilt bra och lönerna var väldigt små Och utav en enda liten fabrik hade det snart blivit två Flickan tänkte: Tack vare allt mitt jobb Växer både produktionen och profiten Kapitalisterna smörjer kråset Medan jag går omkring här i skiten Detta hände på 50-talet Och klimatet det var ganska svalt Folket tjänade kapitalet Som tog betalt Tusenfalt En dag kom tio tidsstudiemän Med tidtagarur och block Och klockade strutarnas tillverkningstid Med mycken lock och pock Personalchefen sa: Min flicka, du har alltid varit duktig Och nu måste du vara tapper Du är nu gammal och långsam, vi får minska din lön Och du får gå på gårdsplan och plocka papper Våt av vårens bleka regn men hård av förakt Gick hon då till fabrikens chef och ställde krav på makt Chefen myste: Du kommer ju som på beställning Du löser oss ur vårt bryderi Du är som klippt och skuren till kursledare I företagsdemokrati Detta hände på 60-talet Och klimatet det var ganska vått Folket tjänade kapitalet Som kort och gott Levde flott Vintern kom men isen varken bar eller brast Tålamodet var slut men flickans beslutsamhet var fast Flickan sa: Nu får vi inte längre låta styra oss Av denna fruktansvärda gamla glasspamp Men på fackföreningen talade man Om samarbete och inte om klasskamp Glassen blev sämre och fabriken gick bättre Och blev multinationell Human behandling lovades den Som lovade vara snäll Flickan skrek: Vi måste ta makten i våra händer Och krossa kapitalismen! Snön föll vit när hon fördes bort Av svartklädda polismän Detta hände på 70-talet Och klimatet det var ganska svalt Folket tjänade kapitalet Som tog betalt